På denna sida kommer jag så småningom att berätta lite om de olika kyrkorna som finns i de olika församlingarna i min forskning

Katrineholm

Katrineholms kyrka

Det var järnvägen som skapade Katrineholms tätort. År 1862 invigdes Västra stambanan och kring stationen etablerade sig snart ett antal industrier. Den medeltida sockenkyrkan i Stora Malm hamnade därmed utanför socknens nya ekonomiska och befolkningsmässiga centrum. Under 1800-talets sista årtionden hölls gudstjänster i olika lokaler. Efter att Katrineholm fått tingshus utnyttjades till exempel rättssalen. Den 11 januari 1903 invigdes Katrineholms kyrka. Kyrkans arkitekt hette Karl Flodin.

 

Gallivare gamla

Ettöreskyrkan, Gällivare

 

En av Gällivares finaste och äldsta bevarade byggnader är Gällivare gamla kyrka. Byggd under åren 1747 – 1754. Kyrkan kallas i folkmun ibland för Lappkyrkan eller Ettöreskyrkan. Det första för att den i huvudsak byggdes för samerna, som man på den tiden ansåg skulle kristnas. Det senare för att kommunens invånare skänkte ett öre per hushåll och år, för att finansiera kyrkbygget. Det tog fyra år att färdigställa kyrkan.

 

Gallivare

Gällivare kyrka

 

En av Gällivares vackraste byggnader är Gällivare nya kyrka. När gruvdriften ökade och befolkningen med den blev den gamla kyrkan för liten och man bestämde att en större kyrka skulle byggas. År 1879 påbörjades bygget och i februari 1882 invigdes kyrkan som används än i dag.

Denna kyrka är en av tolv centralkyrkor i Sverige med Emil Langlet som arkitekt. Den är för övrigt den enda av de tolv som är byggd i trä.

 

 Jukkasjarvi

Jukkasjärvi kyrka

 

Jukkasjärvi kyrkas äldsta del är mittendelen från 1607. De två övriga delarna tillkom 1726 då kyrkan byggdes om. Klockstapeln tillkom under 1740-talet. 1785 byggdes läktardelen till.

Orgeln
Det nyaste tillskottet är orgeln som tillkom 1997. Orgeln är byggd av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad och utsmyckad av Lars-Levi Sunna. Fasaden har solen och det kristna korset i centrum. Orgeln är gjord av masurbjörk, renhorn och rågarvat skinn. Även tangentbordet är utfört i björk och renhorn; halvtonerna i björk och heltonerna i renhorn. Registret är utsmyckat med olika tecken tagna från den samiska mytologin. Orgeln har tre specialstämmor: fågelsång, cymbelstjärna och trolltrumma.

Altartavlan
”Och kyrkan, den gamla fina träkyrkan, som egentligen inte är märkvärdig, bara att ingen arkitekt fått förstöra den, linjera upp den, banalisera den. De små oregelbundenheterna i detaljerna den äger, som gör den så levande, inte minst den vägg ovan altaret som jag skulle dekorera.” Bror Hjort gjorde altartavlan som är en gåva från LKAB. Den överlämnades i samband med kyrkans 350-års jubileum 1958. Altartavlan, triptyken, är skuren i teakträ. Förutom Kristusgestalten i mitten får vi möta huvudgestalten Lars Levi Laestadius (1800-1861). Lars Levi Laestadius föddes i ett fattigt nybyggarhem i Piteå Lappmark. Genom hjälp av en halvbror fick han möjlighet att studera. Han prästvigdes 1825 och blev kyrkoherde i Karesuando 1826. 1849 flyttade han till Pajala där han vid 45 års ålder genomgick en religiös kris som senare gav hans liv en ny mening. Under ett besök i Åsele Lappmark mötte han sameflickan Maria, som på altartavlans högra relief får midnattssolen som gloria.

 

Julita

Julita kyrka

 

Orkelljunga

 Örkelljunga kyrka