|
Ur Sveriges Dödbok 1901-2009
18720413-891
Nilsson Skum, Nils
Norrkaitum
Död 27/12 1951.
Kyrkobokförd i Gällivare kbfd (Norrbottens län, Lappland).
Född 13/4 1872 i Jukkasjärvi (Norrbottens län, Lappland).
Änkling (5/3 1950).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Gällivare, Gällivare kn (Norrbottens län, Lappland)
Födelseförsamling i källan:
Jukkasjärvi (Norrbottens län)
Källor:
DB, FS / DOR 50-51
Ur Sveriges Befolkning 1900
Post 3922710
Nilsson Skum, Nils
f. 1872 i Jukkasjärvi (Norrbottens län, Lappland)
Gift man, far i familjen
Kaalasvuoma (nomader)
Jukkasjärvi (Norrbottens län, Lappland)
lapp
Födelseort i källan: Jukkasjärvi
Ur WIKIPEDIA
Nils Nilsson Skum, född 13 april 1872 under familjens flyttning från Kautokeino till Gällivare,
död 27 december 1951 i Sjisjka, Gällivare, var en samisk konstnär. Skum är en av de mest
kända samiska konstnärerna och är begravd på Poikkijärvi kyrkogård i Jukkasjärvi.
Hans föräldrar, Nils Thomasson Skum och Margareta Nilsdotter, var renskötande nomader,
och även han själv arbetade som renskötare under större delen av sitt liv. Han hade även
en bakgrund i den laestadianska väckelsen. Som konstnär var han helt självlärd. Skum
lämnade efter sig mer än 3 000 teckningar, alla med motiv från renskötsel och traditionellt
samiskt liv. Han arbetade även med traditionell sameslöjd, exempelvis vackert ristade
knivar, och skulptur.
På 1930-talet hade Skums stora renhjord krympt drastiskt efter några svåra år, då många
renar dog av svält. Han slog sig då ner i Sjisjkasvare för att bli konstnär på heltid. Där
inredde han en ateljé som fick belysning från det egna vindkraftverket (ateljén har senare
flyttats till Gällivare hembygdsområde). År 1937 ställdes hans bilder ut på
världsutställningen i Paris. Efter detta blev Skums bilder kända för en vidare krets. Året
därpå utgavs ett hundratal av hans teckningar i boken Sáme siida – samebyn,. Till bilderna
finns kommenterar som förklarar vad som skildras, för de som inte är insatta i renskötsel och
samisk kultur. Boken Valla renar, som utkom först efter hans död, beskriver traditionell
renskötsel i ord och bild som Skum hade upplevt den. Redaktör för bägge böckerna var
Ernst Manker.
Hållplatsen med plattform och stationshuset i bakgrunden i Sjisjka
Relativt stora delar av Skums verk återfinns idag på Nordiska museet i Stockholm, hos
Gällivare kommun och hos LKAB i Kiruna.
Från 1893 var han gift med Helena Kuhmunen. SJ byggde Sjisjka station i närheten av
Skums hus på grund av konstnärens berömmelse.
|